När Varje Viskning Är Ett Rop På Hjälp [Pausad]
| Author | Message |
|---|---|
| high drama. Awake and Unafraid  Age: - Gender: - Posts: 14569 | |
| minimarket. Salute You in Your Grave  Age: 30 Gender: Female Posts: 3252 | |
| high drama. Awake and Unafraid Age: - Gender: - Posts: 14569 | |
| ida lizm. Salute You in Your Grave  Age: 34 Gender: Female Posts: 3930 | BlackRoseDying: ja, jeg er norsk! neida, jeg skjønner det jeg, tror jeg hvertfall:p du er ihvertfall kjempe flink til og skrive!  |
| high drama. Awake and Unafraid Age: - Gender: - Posts: 14569 | Opelwerk:Haha, tack  Ni är bäst, allihopa <3 Flink? Hm, norska är visst rätt annorlunda mot svenska^^ Eller så är jag bara dum XD |
| minimarket. Salute You in Your Grave Age: 30 Gender: Female Posts: 3252 | |
| my name is tristan. Salute You in Your Grave  Age: 34 Gender: Female Posts: 3102 | |
| high drama. Awake and Unafraid Age: - Gender: - Posts: 14569 | |
| ida lizm. Salute You in Your Grave Age: 34 Gender: Female Posts: 3930 | gleder meg til fortsettelsen |
| ida lizm. Salute You in Your Grave Age: 34 Gender: Female Posts: 3930 | BlackRoseDying: flink er det samme som god, bra, og sånt hehe... |
| high drama. Awake and Unafraid Age: - Gender: - Posts: 14569 | Jaha... Tack så mycket  <3 |
| gunsXgoXbang Fabulous Killjoy Age: 32 Gender: Female Posts: 155 | FAN DEJ JULIA >____< Det där va inte snäll  Jäkla cliffhanger *slår på den* |
| high drama. Awake and Unafraid Age: - Gender: - Posts: 14569 | Haha ^_^ Jag känner mig snäll idag  |
| gunsXgoXbang Fabulous Killjoy Age: 32 Gender: Female Posts: 155 | Mwah >__< Kollat länkarna ja skicka ? Sonny e en apa *lmao* |
| high drama. Awake and Unafraid Age: - Gender: - Posts: 14569 | |
| gunsXgoXbang Fabulous Killjoy Age: 32 Gender: Female Posts: 155 | men logga in då ditt as |
| high drama. Awake and Unafraid Age: - Gender: - Posts: 14569 | No ffs.. Det är så fuckat säjer ja ju >.< Orkar inte nu. Dessutom skriver jag uppdatering.. Va de inte de du ville ha? |
| gunsXgoXbang Fabulous Killjoy Age: 32 Gender: Female Posts: 155 | oh men då fåru inte se Sonny klättra upp till taket på scenen *lmao* och inte heller när han terrar nån.. öh,.. R...R..Richard? |
| high drama. Awake and Unafraid Age: - Gender: - Posts: 14569 | Update  ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Kapitel 26 Vad är normalt? Det varade inte länge. Kanske inte mer än en sekund. Sedan kom verkligheten ikapp Alexander. Herregud, han stod och kysste sin straighta kompis! Han stod och förstörde den vänskap de hade! Haft borde han väl säja. Han tog ett steg bakåt och tittade ner i marken. Tog ett darrande andetag. – Fan, förlåt James! Förlåt! Jag vet inte vad som tog år mig, mumlade han. Han kollade upp och väntade sig att möta ilska och avsky i James vackra ögon, men när han mötte hans blick såg han inget utav det. Om James hade blivit chockad när Alexander kysste honom så var det inget emot vad Alexander blev strax efteråt. För istället för att slå till honom, skrika åt honom eller vända och gå där ifrån för att aldrig komma tillbaka så tog James ett steg mot Alexander. Innan Alexander hade hunnit säja något mer la James ett finger på Alexanders läppar. – Säj inte förlåt… Han tog Alexanders hand, öppnade dörren till trappuppgången och drog in honom där. – James!? sa Alexander förvirrat. – Vill du att din mamma ska titta ut genom fönstret och se det här? frågade han och tryckte sina läppar mot Alexanders. Alexander öppnade munnen och släppte in James tunga. Det här måste vara en dröm! Stod han verkligen här med James armar runt sin midja och hans läppar mot sina? – Jag trodde du var straight, mumlade han fram när de hämtade luft. – Det trodde jag med, viskade James tillbaka. Men har redan märkt att du har en förmåga att vända uppochner på allt. Och inte mej emot, sa han och log. – James, har du tänkt på att vi bara har känt varandra i några dagar? – Mm. Men det känns som mer, sa James medan han lekte med Alexanders hår. – Är det normalt att känna så här mycket för någon man nyss lärt känna? – Vad är egentligen normalt? – Inget… Men James, du förstår vad jag menar. – Ja. Och jag vet inte om det är normalt. Men du är i alla fall inte ensam om det. James gav Alexander en sista kyss och vände sig sedan om och gick snabbt ut. Alexander sjönk ner på golvet. Han är en sån dramaqueen tänkte han med ett leende på läpparna. Typiskt honom att bara vända sig om att gå, mitt uppe i alltihopa. Enligt Alexander så var det James som vände allt uppochner. Inte ett enda problem i världen skulle kunna göra honom deprimerad just nu. Han var fan helt oövervinnerlig! James, den absolut underbaraste killen i världen gillade honom! Och inte bara som vän… Han blev avbruten i sina fantasier om en framtid tillsammans med James av en dörr som öppnades. Tanten som hade bott där så länge James hade gjort det kom ut. Han brukade prata lite med henne ibland. Men nu var det länge sedan. När han såg hennes min blev han full i skratt. Den gick bara att beskriva med ett ord – förskräckt. – Hej, sa Alexander glatt. – V…Var det där en kille? Alexander bet sig hårt i läppen för att inte börja skratta. Det såg ut som om ögonen skulle trilla ur skallen på henne. Hon var en sån där tant som står och gluttar i titthålet på dörren eller bakom gardinerna så fort hon hörde att något hände. Och om det var något intressant så dröjde det inte länge innan hela hennes släkt, hennes vänner och ovänner visste om vad som hade hänt. Den tanten måste ha höga telefonräkningar, tänkte Alexander och kvävde ännu ett skratt. – Nej, varför tror du det? – Det såg ju ut som en kille! sa hon med en röst som var gäll. – Jaså du… sa Alexander och log artigt. Det tycker du… – Alexander! Det där var en kille, jag såg det själv! – Förlåt, jag vill inte vara oförskämd eller så, men har du kollat synen på sistone? Hon fnös irriterat. – Ja, tänk för att jag har det. Men han hade ju kort hår! Och platt som en planka var han med! – Ja, hon har kort hår. Hon trivs så. Och att hon är ”platt som en planka” är inget hon kan göra något åt. Alexander betonade ’hon’ extra, för att övertyga henne. Även om situationen var väldigt komisk så ville han inte att det här skulle komma ut. – Nu måste jag tyvärr gå. Trevligt att träffas. Sa han och gav henne ett stort leende. Han skulle till och med kunna le åt Jonas eller någon av de andra idioterna i skolan just nu, så lyckligt gjorde James honom. – Hejdå, sa hon surmulet. Hon hade väl väntat sig att få kasta sig över telefonen och berätta senaste nytt om bögen hon bodde i samma hus som. Han stack nyckeln i låset. Tog ett djupt andetag och beredde sig på det värsta när han öppnade dörren. Men lägenheten såg inte ut som ett bombnedslag med halvurdruckna spritflaskor överallt. Tvärtom fanns det inget bevis för att hans mamma senast igår hade suttit här och supit sig full. – Hallå? frågade han osäkert. – Ja, hördes det inifrån lägenheten. Han tog av sig skorna och gick till köket. Där satt hans mamma och läste en tidning. Framför henne stod en tallrik med mat. – Hej, sa han och slog sig ner framför henne. – Hej, sa hon och tittade upp. Hon såg aningen trött och bakfull ut, men hon verkade i alla fall nykter. Vart har du varit inatt? – Hos en kompis. James, tillade han när han såg hennes blick. Hon får nog sluta hoppas på någon flickvän. – Alexander, jag är ledsen för igår. Jag vet inte… Eller jo jag vet, men du måste förlåta mig. Jag blir sån när jag dricker, det vet du. Du vet att jag inte menar det jag sa. Fan, tänkte Alexander allt mer förbannad för varje ord. Skulle hon vända det här så att det var henne det var synd om nu? – Mamma, om du menar det eller inte spelar ingen roll. Du sårar mig ändå, fatta det! Och du borde inte dricka om du inte kan kontrollera det. Alexander kände mobilen vibrera i fickan. Han plockade upp den och läste. ”Hey baby. Glömde ge dig min msn. Jamesxghost@hot... Adda mig om du vill. Låt inte din mamma trycka ner dig. Du är värld så mycket mer. xx James” Herregud! Kunde James läsa tankar? Dessutom kallade han honom baby. Han, Alexander Niklas Johansson, blev kallad ’baby’. James har rätt. Mamma ska inte förstöra min lycka, tänkte han sammanbitet. – Jag går upp på mitt rum. När du har insett att du inte kan skylla allt på att du inte menar vad du säjer kan du ju komma. Annars kan du lämna mig ifred. Ifred med James, tänkte Alexander och kände en stöt i magen av glädje. |
| high drama. Awake and Unafraid Age: - Gender: - Posts: 14569 | Hoppas det där inte sög allt för mycket |
Options
Go back to top
Go back to top